Vinterförvaring av växter i ett bostadsområde?



Phoenix canariensis, parkerad i ett garage i Torpa, Göteborg

Är det en belastning att ha växter för vinter förvaring när man arbetar som vi gör, miljövärdar i bostadsområden för hyresgäster. De flesta av mina kollegor skulle nog svara JA på den frågan och tycka att det är på tok för tidskrävande att behöva flytta in växterna till vintern, en del skulle mena att det inte finns utrymme eller plats för dem och andra tycker nog bara att den tid man skulle lägga på det kostar lika mycket som att köpa nytt varje år...

För mig är det FEL av två anledningar. För det första har jag ingen lust att bara "fimpa" en fin och ståtlig växt för att jag inte har energi nog att ta en traktor och lyfta den med palllyftare och flytta några meter och för det andra ser jag ingen ekonomi heller i att slänga och köpa nytt så fort det inte passar.


Däremot har vi varit försiktiga i våra inköp av växter (till sommarbloms urnorna) tidigare men förra året köpte vi på oss ett gäng Cannor som växte sig oerhört mäktiga och vi hade helt enkelt inte mage att bara slänga. Så förra vintern fick vårt entre hall agera "växtförvaring" och där klarade de sig fint hela vintern med undantag av löss som vi sedan fick spolat bort! Det var så många plantor att varje anställd fick med sig ett exemplar hem.... kul!

I år tog vi ett steg till. Det blev palmer och boganvillea till urnorna. Nu har vi både Palm, Canna och Banan i entre hallen. Vår kanariepalm hade växt sig så stor och ståtlig att vi fick be snickargubben göra en fin låda som den kunde bo i. Kvartersvärden Mikael (som gladeligen provar allt vi föreslår hemma) hjälpte oss med 2 st växtbelysning i ett stort garage vi har och nu vilar han där tillsammans med Eucalyptus och Nadinia och än fler cannor (nästa år kan vi nog börja dela med oss av cannor till våra syster ditrikt).Boganvillean har flyttat in i vårt förråd på kontoret så det var minsann inte mycket släng i år och inte behövs det mer än lite sjyssta tilläggs växter nästa år.


 Nu hoppas jag bara att de alla trivs på våra förvaringsplatser och ser fram emot att få dem att flytta ut igen till våren och fortsätta glädja folket!

Smultronträd i vintertid!

Arbutus unedo, jordgubbsträd, smultronträd... Kärt barn har många namn.

Snart är det 1:a advent och bara för en vecka sedan var jag och min kollega ute på en lite recogniseringsrund och döm om vår förvåning när vi upptäckte att det lilla smultronträdet blommade och bar frukt!! Ja jösses, vad glada vi blev och så fint det är. Nu håller vi tummar och tår att det får växa sig stort och ståtligt...

Skulle vilja smaka på frukten men den lär ge kraftig huvudvärk, dock utmärkt som likör krydda... nåja vi får se. I år fick vi nöja oss med rabarbervin i huset!!

Glad första advent och hoppas alla ljusen brinner vackert i vintermörker.

 

The ever-grey bed...hösten övergår i vinter!

För Er som följt mina tidigare inlägg lade jag in en bild på ett litet experiment jag gjorde. Jag hittade ett gammalt ekfat som jag lät bli en del av min plantering. Ganska så övertygad om att den inte skulle få vara kvar...

Här är den nu och idag fick den känna på de sköna kalla flingorna från skyn för första gången. Gissa om de gillade det....

När jag gick en runda i mitt arbetsområde idag var jag tvungen att stanna till vid min medelhavs-lika plantering. Den är ever grey och fantastiskt fin även nu när is och kyla angriper bladens klyvöppningar. En extra volt måste jag göra för det fina gräset Helictotrichon sempervirens, en härlig och stabil tuva med styva gråblå blad.



I framkant en inte alls dum Salvia officinalis och strax bakom den styva stålgrå Helicotrichon.



Jag var också förbi min Woodland-lika plantering häromdagen och där finns också ett och annat som lägger sig högt på min "gilla skala":



Leptinella squalida (krypkotula) 



A bit as nature goes...



Stranvaesia davidiana, har sitt ursprung från Kina. En härligt vintergrön buske med vackra höströda färger. Glad att den finns med här!



Viburnum rhytidophyllum, denna rynkiga buske med sin läderhud...känns som en gammal människa, en kines som äter mycket yoghurt och blir många hundra år. seg, vacker stor ståtlig och fantastiskt rynkig!

Potentilla megalanta, japansk perenn och här i Sverige även kallad praktfingerört. I rätt läge är detta en perfekt marktäckare. Mycket finare än den sönder tjatade evinnerlica alchemilla mollis... trefingrade blad med hårig undersida och "tok" lika gula blommor. En växt jag rekommenderar skarpt i solig till halv soliga lägen ;)

Phlox sotlonifera, en rekomendation från underbara Jonas Bengtsson på Djupedals plantskola. Meningen är att denna phlox skall få växa vilt och utbrett i hela planteringen och ändå ge vika för de vackra trilliumen, arisaema och anemon-floden när de åter spirar till våren. Jag längtar redan och nu är det bara fyra månader kvar eller så.....

Som slut på dagens blogg vill jag önskar er all en vit och fröjdefull vinter. (må våra plogdagar vara få....)

Vintern närmar sig!

Nu är det dags att värma upp inför årets vinter säsong. I år är det inte bara vi som bestämt oss för att lagra upp material för en god snöröjning innan!

...alla snöskyfflar hos Ahlsell var redan slut?

Vi har haft snö möte med kollegerna och detta är en ständig källa till trubbel. Alla vill vara med och tjäna det "vita guldet" men ingen vill egentligen arbeta med det. Vi som miljövärdar där emot måste alltid vara allerta och hela tiden tänka på snö, halka, flis...

Skotta det som skall prioriteras (vägar till hållplatser, trappor, torg och affärslokaler) be våra kollegor att gör jobbet nogrant från första dagen. Annars står man där "med skägget i brevlådan" och får hacka is i timtal för att "tant Märtha 87 år" vill ha ut sin rullator ur ett föråd som någon inte iddes skotta ordentlig från början...

Salt är också en vara som används till överdrift. Vi har nu tagit ett beslut om att inte inhandla salt alls i år. Förra året gick vi upp en storlek i flis som vi trodde våra kära hyresgäster skulle rata på stört men så blev inte fallet! Det fungerade fint som snus(grus). Därmed blir det lättare för oss med snön och man behöver inte vare sig använda lika mycket flis eller salt.
Saltet förstör allt i vår växtvärld så det skall bli en mycket spännande vinter.... klara vi oss utan salt? Vad tror ni kära läsare om salt överdriften? Själv tycker jag att den bara är effektiv när man är mellan ett visst antal grader.

Hur som helst så känns det som om vi är redo. Come an snow. Here we go!!

En klimat resa.

Så har vi varit en alldeles för kort sväng i mina föräldrars hus på Sicilien. Denna gång var det mycket lite och korta utflykter men desto mer spaning på växter och hämta inspiration till framtida medelhavsplanteringar här hemma i Sverige. En resväska gick tom ner och full med växter hem.... knhihihi....
Kom hit med sten och grus nu skall vi bygga medelhavsplantering på furuvägen i Landvetter.

Lerbergen i Realmonte, Agrigento.



gul fetknopp?


-Nå, vad ser du Sanna när du är på Sicilien?
-Va? Vad menar du?
-Jo jag menar, vad ser du omkring dig?
-Va? Är du knäpp...jag ser hur mycket som helst så klart...massa grejer hela tiden...????
-Jo jo men vad SER du?
-Lägg av Jag orkar inte med dina konstiga tankar!
- Ja men vad ser du i naturen runt dig...hur ser det ut?

DETTA SER JAG!





Oerhört märkliga ler berg som sakta löstes upp av vattnet...?





Drimia maritima





Vi funderade, Magnus och jag lite över hur mycket det var som man kan använda sig utav hemma och mitt i vårt resonerande kom vi på att det ju är lättare för oss att odla exotiskt än för dem. När vi under ravioli middag hos grannarna kom på att de inte visste vad rabarber var för något. Magnus hade några bilder i sin kamera hemifrån som han visade och då kom vi på att det ju är många växter som aldrig skulle klara sig där på Sicilien...



Vinzenio och Nadja har en stor grönsaksodling. Tomater, äggplantor, paprika, sallad, oliver citroner aplesliner.. med mera! Det intressanta är att de ALDRIG någosin gödslar sin magra sandaktiga jord. Å andra sidan har ju växterna där en längre etableringsperiod än här hemma men tänk så spännande.......



Pancratium maritinum





                                                                                          

I bakrunden, närmsta lilla by Sampieri.



Morris älskade barfotabarn.

 A piu tardi Sicilia!

Nya experiment

NU har jag nya rabatter att plantera efter att PEAB anlagt fjärrvärme lite här och där....och idag fick jag en idé om att använda ett gammalt ekfat som inte används längre.

Det skall bli oerhört intressant att se om tunnan finns kvar när jag kommer till arbetet i morgon . Enligt alla negativa hyresgäster så kommer den ALDRIG att få vara i fred...

Jag har en magkänsla av att jag kanske kan lyckas ändå...?



Fat-tas bara...



Ett annat projekt vi håller på med är att omvända kriskålslunden till bambu lund... I nuläget har vi planterat 50 st bambu, sassa och pseudosassa av olika sorter. Vintern var hård mot dem och det såg inte ljust ut på vårkanten.... bara två stycken har dött. Resten lever och slåss om platsen tillsammans med kirskål.
Hoppas vi kan få tag på Fargesia Jiu ´Red Panda` också för i så fall blir det nog ett tiotal sådana nästa år.

Glad panda och slö bambu på er alla glada goa läsare. 

Yokohama Bay

Nu har vi anlagt nya rabatter i Torpa.... Den jobbiga lilla gräsplätten som man tidigare var tvungen att klippa lite på snedden (med den påföljden att knäna liksom vrider sig och det gör ont) med en "handjagare" vecka ut och vecka in, har nu blivit Yokohama Bay.
Nu skall det bli spännande att se hur Hakonechloa klarar sig i vinterfuktiga Torpa? Hoppas hoppas....

Yokohama Bay

Längtar efter sommaren redan nu, så att jag får se havet bölja och Fugufiskarna(Hemerocallis/daglilja) hoppa upp ur vattnet.
 Glad Fredag!